Varje vecka letar vi efter intressanta berättelser om katter och deras ägare. Den här veckan pratade vi med Elize, som tillsammans med sin man Gerard och deras dotter Lente bor i The Netherlands (NL). Elize och Gerard har alltid haft katter, men efter förlusten av deras katt Willem kände hon att hon aldrig skulle ta in en katt i huset igen. "Vi förlorade vår katt Willem eftersom han blev påkörd av en bil. Jag kände att mitt hjärta inte skulle klara det, så jag hade inte för avsikt att skaffa en ny katt", förklarar Elize.
Att ta hand om djur
Elize är mamma till Lente, som nu är sex år gammal. "Lente är anledningen till att vi bestämde oss för att skaffa en katt till. Jag tycker det är väldigt viktigt att visa henne hur man tar hand om djur, så vi började leta efter en lurvig vän", berättar Elize. "Vi såg en annons online om en katt som såldes av en uppfödare utomlands. När vi väl hade honom märkte jag hur dåligt han såg ut. När han klev ur korgen kunde jag bara tänka: \"Jag är så glad att du är här, jag ska ta hand om dig, lilla pojke\"." Sedan han blev en del av vår familj har det gått mycket bättre för honom.
Han reagerade genast på Jochem, så vi bestämde oss för att kalla honom så.
De visste först inte vad de skulle kalla honom, det enda de visste var att de inte ville ha ett standardnamn. "Vi kom på några namn som vi alla började ropa. Han reagerade direkt på Jochem, så det är så vi kom på hans namn", förklarar hon.
Sedan de fick Jochem har Elize ett extra par hjälpande händer... Eller tassar? "Jochem är min bästa vän, han följer mig överallt där jag går. Även när jag diskar, tvättar, lagar mat, ... Vad som helst, han är med", berättar Elize. "Han är alltid nära mig."

Kärlek vid första doften
Några månader senare bestämde sig familjen för att ta in en pojke till. "Kullen hittades på gatan i Bulgarien och vi hade tänkt oss en krämfärgad hankattunge. När vi väl träffade honom brydde han sig inte om oss alls. Hans bror däremot var mycket intresserad. Det är som om han valde oss!", berättar Elize. "Han gick fram till min dotter, började nosa på henne och bestämde sig sedan för att lägga sig på hennes huva. Till slut valde vi honom istället för hans bror, som vi ursprungligen tänkt ta med hem."
Min katt valde min dotter
Att få hem hem var inte direkt det lättaste, för Jochem var inte alls road av hans ankomst. "Han tänkte typ 'vad är det som händer?!', men som tur var vande de sig ganska snabbt vid varandra", berättar hon. "Vi hade dock ingen aning om vad vi skulle kalla honom. Då kom vår dotter Lente på idén att kalla honom Jonas. Det tog ett tag innan hon gav honom rätt namn, för hon kallade honom bara 'Dikkie Dik' i ett år", säger hon skrattande. Han vill ha mycket uppmärksamhet, berättar Elize. "Han är kastrerad precis som Jonas, men han är så dominant. Det är som att vi måste göra som han vill, när han vill", säger hon. De har till och med varit hos veterinären med honom två gånger för att vara säkra på att kastreringen gick bra!
Även om hon älskar de två, skulle Elize inte välja två katter igen. "Om jag skulle välja två katter igen, vill jag att de kommer från samma kull."


Vi letar ständigt efter nya pälsvänner! Vill du också läsa din berättelse här? Tveka inte att meddela oss, kanske skickar vi ett meddelande till dig.
Vi kan knappt vänta! Klicka på länken nedan och fyll i frågorna!
Läs nästa artikel
Svarta katter bringar lycka
Svarta katter sägs enligt gammal vidskepelse bringa otur, de associerades till och med med häxeri och djävulen. Idag känner man fortfarande till uttrycket "svarta katter bringar otur", och vissa människor tar fortfarande hänsyn till det. Forskning visar till och med att svarta katter stannar längre på ett katthem än katter med annan färg. Så otroligt sorgligt! Vi tror att alla katter bara kan bringa lycka oavsett pälsens färg.
I den här bloggen delar kattälskare ett lyckligt ögonblick med sin svarta katt!

